Läget vid Viråns utlopp i havet har i alla tider lockat bosättare. Både ån och den skärgård som finns vid dess mynning har varit fiskrika, och vid lekplatserna har fångsterna varit rikliga. Troligen har här varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Fornlämningar som är tusen år gamla finns på åsen mot Dragskär.
Tänk er de första invånarna som såg ut över havet härifrån; - Öland hade ännu inte höjt sig ur havet, men däremot kunde de se Jungfrun, vars rundslipade topp nu reser sig 87 m ö h!
Där Virån (namnet kommer från att den virar sig!) bryter igenom Tunaåsen vid landsvägen (=E22:an) anlades på 1500-talet en kvarn (Wirkvarn). För att underlätta för de många bönder från Öland, som rodde över sin säd för malning, anlades förrådsbodar närmare åmynningen (Wireboda=Virbo!). Senare byggdes även här en kvarn.
Under hansetiden blomstrade handeln i området, och man håller för troligt att en handelsplats med goda sjöfartsmöjligheter fanns vid Dragskär. Under Gustav Wasas tid tillsattes en fogde med säte på Virbo som hade att övervaka fisket och indriva fiskeskatten. Wirbofogden slogs 1555 ihop med Tunafogden (varför klagar dagens poliser över sammanslagningar av distrikt?) och denne fick i uppdrag att uppföra en Kungsgård på Virbo, där kungen under sina resor kunde erbjudas härbärge.
